Jag har återvänt från inredningshimlen!

Okej nu har jag kommit hem från inredningshimlen Formex! Helt överväldigad av allt vackert som fanns. Så otroligt stort och så himla mycket att se. Massor av fina grejor handlade vi in till butiken! De som känner mej vet nog hur begeistrad jag var, om man får använda ett gammalt ord. Det är ju såklart helt omöjligt att kunna ge nån helhetsbild av allt det här men lite bilder ska jag visa er i alla fall.

Belysning fanns det hur mycket som helst av och  det gick i den här stilen ungefär. Jättesnyggt tycker jag med mässing och glas. Denna bild från PR´s monter.

 

 Fortsättningsvis stora grönväxter i inredningen. Monstera är en personlig favorit. Massor med suckulenter och kaktusar fanns det över allt. 

 

 Alltså den här lampan säger jag bara!!

 

Massor med kända märken fanns det över allt, här t.ex. Danska IB.Laursen

 

Jodå, han var nog där i egen hög person också..

 

 Så även Carolina..

 

 

Och jag vid Mitt&Ditt´s monter. Ha ha!

 

 

 Efter två dagars gående på mässa bestämde vi oss för att göra en avstickare till Ulriksdals slottsträdgård i Solna. Det var ju himmelriket för trädgårdsnörden Lena! Helt underbart vackert även fast det var mitt i kalla januari. Kan bara föreställa mej hur det ser ut i juni-juli! Dit måste jag åka igen.

 

 Låt oss ta en groupie! City Florist och Bellis garden på nya äventyr...

 

Och den här bilen klev Bosse Rappne ur.. värsta idolen alltså!

 

 Inne i växthuset var det underbart såklart.

 Say no more!

 

 Vill också ha ett växthus med takkronor i, eller i alla fall ett växthus...

 

 

Som om det inte räckte med allt annat så åkte vi till ett nytt köpcentrum i Solna som heter Mall of Scandinavia och är nordens största köpcentrum med 250 butiker! Helt galet, måste upplevas!

Det ska bli så himla kul!

 

 

 

Packar väskan och åker på Formex-mässa till Stockholm idag! Ni kan inte ana vad spännande och  kul det ska bli! Vi åker från jobbet för att kolla in trender och nyheter för våren och sommaren 2016.  Vi ska såklart köpa in en massa nytt och härligt också. Får nästan nypa mej i armen! Vilken total skillnad från mitt tidigare yrke. Om någon hade sagt till mej för ett år sedan att jag skulle ha ett sånt här jobb så skulle jag nog inte ha trott på det. Jag får numera jobba med precis det jag gillar mest, nämligen blommor och växter och dessutom inredning som en bonus. Och ännu till får jag blogga på arbetstid så det kan inte bli mycket bättre. Jag återkommer med mera bilder när vi kommit hem. Så även på City Florist bloggen.

 

 

Lite knepigt att få allt att rymmas...

 

 

Nya skor har jag också så det kan hända det är bäst att ta med skoskavs plåster...

Ha det bäst!

Att sno en idé..

Var på trettondags supé i Malax med min man i lördags. Jättekul var det på alla vis. Träffade vänner och bekanta som jag inte träffar varje dag. Men det skall inte detta inlägget handla om, nej det ska handla om något helt annat. På denna fest fanns nämligen en otroligt fin skylt som någon duktigt person eller personer gjort. Dessvärre tog jag inget foto på den men jag kan beskriva den istället. Det var bokstäver utskurna i guldpapper som var fastlimmade på vita pappersark, dessa i sin tur hängde på ett snöre, som på tvättlina ungefär. Superfint var det!  Såå nu till rubriken då, att sno en idé! Jag snodde nämligen idén och gjorde om den lite. Jag kom på att det nog skulle bli fina dörrskyltar till barnens rum det där så sagt och gjort.

Jag printade ut bokstäver i lämplig storlek
 

 

 sedan skar jag ut dem men man kan såklart klippa också
 

 

 Molly granskar...
 

 

 Leo valde vilka färger hans bokstäver skulle vara
 

 

 Rita runt bokstäverna. Rita gärna spegelvänt så att du kan skära
från baksidan, det blir snyggare så.
 

 

 Limma fast dem på vitt papper.
 

 

 

 

 Han ville absolut ha en döskalle också så det blev det!

 

 

 Linnéa ville ha sina bokstäver i regnbågens färger.

 

 

Även Morgan granskar så allt går rätt till.

 

 

Jag har en märklig förmåga att alltid göra saker på golvet. Jag har ett arbetsbord där jag kan göra sådana saker som det här men av någon mystisk anledning så sätter jag mej alltid på golvet och jobbar där. Därför händer det sig att jag har små hjälpredor då jag jobbar också...

Kära små kompisar

Tänkte presentera våra djur eftersom de nog kommer att figurera en hel del här på bloggen. Barnen låter jag bli att presentera tills vidare, de får godkänna sin medverkan här själva.
I vår familj finns det förutom människorna alltså även några fyrbenta familjemedlemmar. Två hundar och två katter. Dessutom finns en tredje hund på önskelistan här så det är möjligt att en sådan dyker upp till våren. Så länge jag kan minnas har det funnits djur i mitt liv. I föräldrahemmet fanns det många hundar och nån katt och jag älskade dem allihop! Jag kommer ihåg att när jag skrev i mina kompisars "Mina vänner-böcker" och skulle fylla i "Mitt drömyrke" så skrev jag "hunduppfödare". Drömmen om att någon gång ha egen kennel finns förstås kvar. Kärleken till djuren har inte blivit svagare med åren, tvärtom. Alla våra djur är våra familjemedlemmar och bor inne med oss. Dagtid när vi jobbar vistas de ute, hundarna i sina rastgårdar, men annars är de med oss.

Det här är vår jämthund Ria. Den snällaste  och klokaste dam man kan tänka sig. Gillar att busa i snön och jaga älg förstås! Hon är snäll och klok och trygg. Hon är väldigt förtjust i att spela fotboll. Den här bilden är från ifjol som ni kan se av mängden snö.

 

Så har vi strävhåriga taxen Bosse. Han är en busig liten rackare med stor personlighet. Han gillar att jaga rådjur och vitsvanshjortar. Han är vår lilla soffpotatis som vill ligga i soffan med oss, gärna med alla fyra tassarna i vädret. Detta är min absoluta favorit hundras!  Jag skulle dock inte rekommendera dem som första hund åt någon som inte är van med hundar. Trots sin litenhet är det en hund som kräver ett tydligt ledarskap! De är väldigt envisa och har en mycket stark jaktinstinkt och måste få jaga, den mår inte bra av att vara sysslolös, då börjar den hitta på bus...

 

 

Det här är Morgan, vårt lejon. Långhårig och fluffig och snäll. Han är en cool snubbe och även han är en riktig jägare.

 

Och det här är Molly, hans syster. Hon är en blyg liten fröken men ett riktigt litet gosetroll. Hon är väldigt pratsam och berättar att hon är hungrig, och det gör hon för det mesta.

 

 

 

Ha det bra!

Gillar inte kölden!

Så det blev vinter ändå. På något sätt hade jag hoppats slippa undan det här i år, liksom att få "gå direkt till våren, utan att passera gå." Lever på hoppet att den inte blir så långvarig. Jo, jo nog är det vackert såna här dagar också, solen som lyser på isen nedanför vårt hus och frusna växter som är fulla med rimfrost. Men ändå, jag klarar mej alldeles utmärkt utan -25c som det är just nu.  Jag får en vag obehagskänsla när temperaturen sjunker ner mot -20c.  Vill liksom helst inte göra nånting alls. Erik, min kära man har inga sådana problem. Han trotsade gladeligen kylan och for ut med skotern och lade ut näten. Glad som en lärka var han då han kom hem. Just den genen som gör att man vill gå ut i kallt väder saknar jag.
Var ut en sväng med taxen och han tyckte precis som jag,  att det var bäst att gå in igen. Han trivs där det är varmt han också.

Här sitter han och väntar på att husse ska komma hem. Fast han inte såg att han for iväg med skotern på morgonen så visste han det nog ändå, att han skulle komma från sjön. Han har nog koll på sina flockmedlemmar.

 

 

 

Kallt men ändå vackert på isen, det måste jag ju medge.

 

 

Vårt hus i vinterskrud

 

 

 Bäst att tända lite ljus istället.

 

 

Ha det så bra i kylan!

 

Att få drömma om våren.

Frökataloger!

Dom kommer mitt i den kallaste och mörkaste vintern, frökatalogerna.
De kommer som en underbar påminnelse om att det kommer en vår ändå. Det är ändå inte så långt kvar tills man får börja påta ner de små fröna i jorden. Vattna och greja och gå och titta varje dag för att se om det hänt nåt sen sist. Sen så blir man helt till sig när man ser att det sticker upp nånting litet grönt, ett par hjärtblad!
Lycka!
Ja är man trädgårdsnörd så är man! Är man inte det kan man kanske inte förstå lyckan som finns i att det börjar gro och spira.

Jag har annars väldigt svårt för höstmörkret och vintern, svårt att klara av det helt enkelt. Men då vi kommer till februari-mars då kan jag andas ut för då finns det alltid nånting som man kan så, nån liten perenn som behöver lång tid på sig för att gro eller växa. Utmaningen ligger alltid i att kunna behärska sig och inte så för tidigt. Det misstaget har jag såklart gjort  när odlingsivern varit för stor. Det resulterar bara i lååånga, gängliga plantor som det inte blir så mycket av. Bristen på ljus är ju den stora boven. Riktigt bra växtbelysning står högt på önskelistan kan jag säga! Om man sår perenner, som jag brukar göra, kan vissa av dem behöva en köldperiod för att kunna gro och då kan man börja på lite tidigare, annars är nog februari i tidigaste laget för sådd.

Vi håller som bäst på att färdigställa garaget invändigt och där, mina vänner, hoppas jag på att få förvara mina plantor i vår. Mina sådder brukar annars husera på köksbänkarna, i hjälpköket,och på övrevåningen, till resten av familjens stora förtret. Det är inga större problem när de just har blivit sådda och finns i små prydliga lådor, men när de har blivit omskolade x antal gånger och har vuxit betydligt i storlek och tomatplantorna är en halvmeter höga, då är det ingen annan än jag som hoppar av förtjusning.

Men än så länge har jag inte bestämt vilka frön det blir i år, jag får bläddra och njuta ett tag till. Jag får återkomma till det senare när jag har bestämt mej.

Ett nyårslöfte

 

Så har då 2015 fått ge vika för ett nytt år. 2015 var ju ett år som på många sätt kantats av oroligheter, krig och våld men för min egen del var det året då jag på allvar förändrade mitt liv. Jag fick min trädgårdsmästarexamen och bytte arbete från närvårdarens till trädgårdsmästarens. Något jag inte ångrat en sekund!

Jag brukar inte ge några nyårslöften, dels för att jag inte lyckas hålla dem och dels för att jag aldrig kommer på nåt bra att lova.. Men NU har jag kommit på det, det ultimata nyårslöftet! Jag ska nämligen börja blogga! Jag har tänkt på det i evigheters evighet men aldrig riktigt kommit till skott så det är nu eller aldrig jag ska börja! Jag bloggar redan i arbetets tecken, så helt nytt är det inte men det där att skriva om sig själv är svårare än att skriva om jobbrelaterade grejer. Men nu inleder jag det nya året, 2016, med detta första inlägg! Lite läskigt är det allt...

Ja vem är jag då? Jag ska väl ta och berätta lite om mej så ni vet vem ni har att göra med.

 

Jag är alltså österbottning, mamma, fru, tidigare närvårdare numera trädgårdsmästare, djurvän, lite galen, ganska snäll, livrädd för slalombackar, pratglad, konstnärlig, förtjust i salmiak och tjaa det är väl det..

Äh det är jättesvårt att beskriva sig själv, vad man än skriver låter det lite krystat. Man har ju en bild av sig själv och andra har en annan. Man vill ju inte heller beskriva alla de dåliga sidorna man har och gör man det så brukar det bli saker i stil med dåligt morgonhumör och sånt som inte är så hemskt egentligen.

 

Men, en sak som jag verkligen gillar är att skriva! Jag har alltid skrivit dagbok, det har varit min tillflykt och det som fått mej att rensa tankarna. Under åren som mina barn har varit riktigt små har jag inte skrivit så mycket, tiden har inte räckt till, men nu känner jag att behovet av att skriva gör sig påmint igen. Att börja blogga är ju förstås inte som att skriva dagbok, jag menar när man var yngre var man ju livrädd att någon skulle läsa ens dagbok medan man nu för tiden gärna vill att många ska läsa ens blogg. Och om ni gör det,  läser min blogg, så kommer ni antagligen att få läsa en hel del om trädgård och odling, om min familj och om våra djur.
 

Så varmt välkomna till min blogg!