Så det blev vinter ändå. På något sätt hade jag hoppats slippa undan det här i år, liksom att få "gå direkt till våren, utan att passera gå." Lever på hoppet att den inte blir så långvarig. Jo, jo nog är det vackert såna här dagar också, solen som lyser på isen nedanför vårt hus och frusna växter som är fulla med rimfrost. Men ändå, jag klarar mej alldeles utmärkt utan -25c som det är just nu. Jag får en vag obehagskänsla när temperaturen sjunker ner mot -20c. Vill liksom helst inte göra nånting alls. Erik, min kära man har inga sådana problem. Han trotsade gladeligen kylan och for ut med skotern och lade ut näten. Glad som en lärka var han då han kom hem. Just den genen som gör att man vill gå ut i kallt väder saknar jag.
Var ut en sväng med taxen och han tyckte precis som jag, att det var bäst att gå in igen. Han trivs där det är varmt han också.
Här sitter han och väntar på att husse ska komma hem. Fast han inte såg att han for iväg med skotern på morgonen så visste han det nog ändå, att han skulle komma från sjön. Han har nog koll på sina flockmedlemmar.
Kallt men ändå vackert på isen, det måste jag ju medge.
Vårt hus i vinterskrud
Bäst att tända lite ljus istället.
Ha det så bra i kylan!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar